Postat den: 2014-05-05 @ 17:01:00 | Mitt liv | Kommentarer (0)

Vilken jäkla avslutning detta blev då. En rolig hobby som skulle bli min andra alldeles egna häst - blev istället en mardröm. 

 

Jag litade på dessa försäljare på försäljningsstallet och hoppades att de hade något som helst samvete, men det visade sig vara tvärtom helt enkelt. De som säljarna utlovade stämde inte någonstans. Jag köpte ett svart hopp-sto som var utbildad på LC nivå i hoppningen, och fick hem en häst som stegrar och ställer sig på bakbenen 10 meter innan ett 30 cm hinder, på grund av rädsla. En problemhäst helt enkelt ser jag det som. En häst som är både rädd för sig själv och omgivningen runt sig. Så osäker och oriden häst, på 10 år, som man skulle kunna tro var en orolig, endast uppsutten 3åring. Vilket jag berättade för säljarna att jag inte sökte, ville ha en säkrare lite äldre häst, som jag "slapp" utbilda själv. En klar häst att utveckla TILLSAMMANS med, inte bara utveckla den, för den kunskapen har jag inte. 

 

En dröm med en ny alldeles egen häst gick i kras på grund av oärliga säljare och dåligt med information. Tillslut, efter många om och men, fick jag ett skambud, men också en räddning i nöden av säljaren.. Som sagt, en erfarenhet rikare, men både utan häst och fattigare på pengar..

 

Jag ska sluta vara så godtrogen mot folk och lita på det alla säger jämt, för det visar sig att man ska ta det med en nypa salt ibland. Men att man kan lura en ung tjej för att köpa sin andra häst, förstår jag inte riktigt hur man har samvete att göra.

 

Efter alla snack och alla frågor, har jag nu besvarat på dem och att allt inte handlar om att jag är en "bortskämd" snorunge som inte gillade hästen, för så var inte fallet.